Sunday IN STOCKHOLMO
Lollo och jag festade till kvällen med tacos, en godispåse för 82 spänn och äkta cola. Vi fick ju finbesök liksom ;)
Dessvärre fick vi ett ledsamt besked under kvällen som ändrade planerna lite.
Vi tog en paus i melodifestivalen och åkte till T-centralen. Där möttes vi av en nyklippt och gyllenbrun Kristoffer. Kunde inte bli så mycket bättre än så. Vi tog tunnelbanan hem och åt lite smått och gott framför Lollos dator då vi kollade (ännu en gång) på nians alla filmer. Vid tvåtiden fick vi i alla fall för oss att dra ut på stan och ta en drink. Det blev att gå till Gamla stan och in på en fotbollspub som hette Temple Bar. Bartenderna var väl medelmåttiga, men min Lennart var helt okej i alla fall. Efter ett kort besök så drog vi oss hemåt igen. I en fasligt rask takt.
Fick förresten världens finaste present. En välinslagen paket i en Dolce & Gabbana-ask. Och innehållet var helt underbart! En ny klocka med rund urtavla och klar rött armband. Blev verkligen jätteglad. I’m love’in it ;D Du är helt underbar!
Natten blev sen, eller rättare sagt så somnade vi tidigt på morgonen. Den morgonpigge (alltså inte jag eller Lollo) gick upp och köpte frallor till oss vid elvatiden. Det blev en riktig lyxfrukost med nybakta frallor och apelsinjuice. Kristoffer fixade även lite obränd mannagrynsgröt. Inte illa, måste säga att jag blev förvånad, så du förtjänar lite beröm faktiskt. ;)
Efter frukosten så var det dags för att göra stan osäker. Och det gjorde vi också, bokstavligen. I alla fall Lollo. Haha, shit asså. Det började med att vi gick in i nån affär på Gallerian. Då började det plötsligt pipa, just när vi går in. Okidoki, vad nu då? Expediten var snabbt framme och ville kontrollera våra väskor. Men så testade vi att gå ut igen, och jag hade en obehaglig känsla av att det kanske var jag det pep om. Ingen aning varför, men det skulle inte förvåna mig. Men puh, inte jag som det pep om, utan Lollo den rackarn! Vi bara skrattade åt den komiska situationen. Vi hittade inte heller någon logisk förklaring till varför det pep. Vi gick i alla fall ut ur affären och in på MQ. Oops :P Samma grej där, och nu började det bli riktigt roligt. Men det tyckte inte Lollo. Så hon fick följa med och gå igenom hela sig själv för att ta reda på vad det var som utlöste pipet. Det visade sig sedan att det låg en liten plastbricka längst ner i bakfickan på hennes dieseljeans. Problemet löst, och skönt var väl det. Så fort jag tänker tillbaka på det så skrattar jag för mig själv. Så konstig grej bara.
Vi käkade sen på PizzaHut. Oj så små pizzor, men ojoj så mätt man blev. Dyraste pizzan jag har köpt i alla fall. Gott och klart godkänd!
Sen var det att skynda oss hem till lägenheten innan Kristoffer skulle åka hem. Tack för det snabba, men så efterlängtade besöket!
På kvällen blev det blodpudding, och det har jag inte ätit på säkert tio år! Men det slank ner det med.
That’s it for today folks, take care!
Checka in våran söndagsfrulle!
Den mest morgontrötta människan jag känner!
Kolla in hörrni! Här börjar karriären i köket för honom!
